När hoten var starka

NHVS-Omslag-WEBNÄR HOTEN VAR STARKA av författaren och forskaren Lars Brink är en försvarshistorisk bok med tre personer i fokus: Journalisten Barbro ”Bang” Alving; översten Gustaf Petri och hemvärnsinstruktören, senare diplomaten Raoul Wallenberg.

Det är en populärt berättad historia om hur Finska vinterkriget 1939-1940 gav impulser till en väpnad folkrörelse i Sverige. Och om hur försvarsandan förstärktes efter den 9 april 1940. Vidare om hur Raoul Wallenbergs verksamhet som instruktör för hemvärnet i Stockholm 1940-1944 gav honom erfarenheter att hantera de antisemitiska pilkorsarna och SS-trupperna i Ungern hösten 1944.

Studien är väl belagd – många menar att den blir en militärhistorisk klassiker.


Vill du beställa  NÄR HOTEN VAR STARKA?
Skicka då ett mejl till lars@larsbrink.se. Glöm inte att ange titel, antal exemplar och din adress.
Pris vid direktköp från författaren: 150 kr (lägsta porto tillkommer)


FAKTA OM BOKEN
Titel: När hoten var starka. Uppkomsten av en väpnad folkrörelse
Författare: Lars Brink
Utgivningsår: 2009
Förlag: Text & Bild Konsult, Göteborg
Format: Mjukband med flikar
Omfång: 336 sidor
ISBN: 978-91-972188-8-7
Boken är rikt illustrerad med delvis unika bilder.


Baksidestext:
1939, efter det tyska överfallet på Polen den 1 september upplevdes krigshoten som starka i Sverige. När Finska vinterkriget började den 30 november gick en våg av solidaritet genom landet. Omkring 12.000 svenskar anmälde sig för krigstjänst i Finland, bland dem författarna Olof Lagercrantz och Harry Martinson. I boken belyses stämningsläget genom journalisten Barbro Alvings, signaturen Bang, krigsreportage i Dagens Nyheter.

I detta stämningsläge, vilket skärptes efter den 9 april 1940, organiserade sig närmare hundratusen krigsfrivilliga svenskar i lokala hemvärnsförband. Engagemanget fångades snabbt in och inpassades i krigsmakten. Hemvärnets förste chef blev översten Gustaf Petri. I boken skildras brådskan med att skaffa fram vapen och utbilda hemvärnet, som också ville vara en folkrörelse.

Hemvärnsinstruktören och senare diplomaten Raoul Wallenberg utbildade tusentals hemvärnsmän i Stockholm 1940-44. Vi får följa Raoul Wallenberg från födseln på Lidingö 1912 till det ovissa ödet som fånge i Sovjetunionen efter insatserna för att rädda tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen hösten 1944. Författaren menar att Wallenbergs militära erfarenheter var av värde vid hans hantering av de antisemitiska pilkorsarna och de tyska SS-trupper som genomförde deporteringen till utrotningslägren.

Lars Brink är etnolog och livserfaren humanist, texterna har ett mjukt anslag vilket dock inte skymmer det dramatiska skeende som bildar den hårda ramen.

Boken är rikt illustrerad med delvis unika bilder.



Militära röster om boken:
”… en extremt aktuell historisk skildring …” ”Boken är ovanligt välillustrerad.” ”… förmedlar en hel del tidsan- da.” ”Jag rekommenderar boken varmt för alla med intresse för Finska vinterkriget och hemvärnet.”
Lars Gyllenhaal
Författare och militärskribent. Tidningarna Militär Historia och Hemvärnet, 2009.

”I en bok om det moderna hemvärnets födelse, När hoten var starka, framhåller Lars Brink draget av folkrörelse. Han följer hur ett gammalt politiskt arbetssätt, folkrörels- en tar över en aktuell fråga, folkförsvar i krigstid. Det är en läsning jag rekommenderar.”
Anders Ehnmark
Författare, journalist och f.d. hemvärnssoldat. Kåseri i boken Hemvärnet 70 år, 2010.

”Vi möter författarna Olof Lagercrantz och Harry Martinson, båda Finlandsfrivilliga. Och Barbro Alving (legendarisk krigsreporter) medgav senare att det var svårt att vara pacifist under vinterkriget.” ”Instruktören sergeant Raoul Wallenberg var … känd för [sina] realistiska övningar av strid i stadsmiljö, hade höga krav på fysisk förmåga och var fruktad för de ilmarscher han förde in i programmet.” ”Lars Brink är en mångsidig författare. Etnolog … med krigserfarenheter från 1960-talets Kongo. … en humanist som kan skriva en fackbok i skönlitterär form.”
Jarl Lundgren
En av Sveriges mest erfarna FN-officerare. Kommentar, 2009.

”… lättillgänglig prosa … dagsaktuell politik.” ”Lars Brink är en erfaren FN-veteran som har upplevt mer än ett skarpt läge.”
Inge kamstedt
Legendarisk plutonchef under striderna i Kongo 1961, i en kommentar, 2010.

Röster ur kultursfären:
”Hemvärnet är en motståndsrörelse i vardande.” ”Raoul Wallenberg, sergeant i hemvärnet, finslipar sina båda specialiteter, strid i bebyggelse och ilmarsch. När han beger sig till Ungern på sitt livs uppdrag packar han ned pistol och kängor.” ”Jag har haft glädje av boken. Den … förmedlar … viktiga insikter om … försvarspolitiken.”
Anders Ehnmark
Författare och journalist, i Sydsvenskan 2009

”Boken är verkligen imponerande. Intressant och lärorik och ytterst välskriven.”
Ruffa Alving
Journalist och dotter till Barbro Alving (Bang) som omskrivs i boken. I en kommentar.

”Jag hoppas den intressanta boken får en vid spridning”
Sigrid Kahle
Författare och dotter till professor H S Nyberg, som omskrivs i boken. I en kommentar.

”Boken är en studie som belyser vad som händer när krigshoten kändes starka i Sverige vid Andra världskrigets början.”
Korpgluggen
Litteraturtidskrift

Röster ur forskarsamhället:
”Boken är mycket imponerande. Enbart det fantastiska foto- och illustrationsmaterialet gör den unik. Jag anser att du har bidragit stort, inte bara till svensk militärhistoria, utan också till Wallenberg-forskningen.”
Susanne Berger
Forskare, USA – en av världens främsta idag verksamma Raoul Wallenberg-forskare. Kommentar från 2009.

”Det viktiga med din studie är att du lyfter fram Wallenbergs militära erfarenheter. … det är av värde att understryka att Wallenbergs verksamheter under beredskapstiden bidrog till att han kunde vara framgångsrik i Budapest.”
Tanja Schult
Fil.dr. och forskare vid Stockholms universitet med in- riktning på Förintelsen och Wallenberg. Kommentar från 2010.

”Ett väsentligt drag under dessa beredskapsår var att respekten för kvinnornas insatser förstärktes … en tydlig emancipation, som Brink har belyst.” ”… den främsta styrkan i avhandlingen ligger på det empiriska planet.”
Anders Gustavsson
Professor, opponent vid ventileringen av avhandlingen.
RIG, kulturhistorisk tidskrift, 2009.